Dags…

Ja, det är verkligen dags att ta tag i saker och ting. Jag vet bara inte var jag ska börja. Rensa, skriva, motionera, städa ja, helt enkelt ta kontroll över tillvaron. Det känns bra, när sommaren är över och man har accepterat att hösten har gjort intrång, att ”boa in sig” hemma. Det är härligt att tända ljus och krypa upp i soffan och läsa något intressant.
Det är också härligt att ta en promenad utmed havet, och som idag, få känna på naturens krafter. Det är så mäktigt, men också skrämmande, när man tänker på hur människor på andra platser på jorden får kämpa mot orkaner och eldsvådor.

Hur liten är inte människan?

Tillbaka igen

Jag har haft en lång paus tillika semester från skrivandet och tillbringat nästan fyra veckor i Spanien. Jag trodde att jag skulle kunna arbeta där nere med lite ritande, men det blev inget med det. Det är så där med arbetsdisciplinen när jag är borta. Gör nog det bästa jobbet på min vanliga arbetsplats där jag känner mig hemma.

Vistelsen i Alicante var fin och vi gjorde ett intressant besök på en tjurfäktningsarena, dock utan tjurfäktning. Det är något jag definitivt inte skulle vilja se, men själva museet var mycket intressant. Jag har verkligen svårt att förstå hur man än idag i Spanien visar upp detta barbariska skådespel. Det är inte bättre än gamla tiders gladiatorspel i mitt tycke. På museet kan man se hur matadorerna var stora idoler för många människor. Tyvärr kan jag av någon underlig anledning inte spara mina bilder på datorn från senaste resan och därmed heller inte publicera några här.

Nu ska jag ut i den sköna solen och njuta av att huset är städat.

Varbergs fästning

Det verkar bli en sådan där underbar vårdag, när man verkligen får den där härliga känslan av förväntan. Det blir allt varmare, och i takt med det tar vi av oss vinterkläderna och hänger undan dem. Fler och fler vårblommor visar sig. Ibland kan man dock lura sig en aning.
Igår när jag gick hem från museet var det också en strålande dag, men huu så kall vinden var.
Jag har fått en nygammal idé. Jag vill skriva en barnbok, där en spännande handling utspelar sig på Varbergs fästning. Mitt första riktiga sommarjobb, för så där snart 50 år sedan, var att guida på Varbergs fästning. Det är en fantastisk miljö och den borde kunna inspirera till något bra. Tanken på en barnbok i den miljön har dykt upp då och då. Visst finns ”Skatten på Eneskär” av Sven Ingvar. Den har jag läst för många klasser genom åren. Det är en härlig bok med mycket ”igenkänning” för oss som har vuxit upp här. Men det finns plats för fler äventyr i den gamla borgen.

Den röda stöveln

Min barnbok från 2010, ”Den röda stöveln” är ett litet historiskt dokument från svunnen tid. Handlingen utspelar sig, för drygt 60 år sedan, i Rolfstorp, ett samhälle mellan Varberg och den stora metropolen Ullared.
Den gamla dammen med sitt vackra vattenfall finns inte längre. Några månader efter att Kim, illustratören och jag var och gjorde research revs både damm och murar till vattenfallet. Länstyrelsen hade bestämt att laxöringen behövde ”lekplats”. Kim fotade en hel del, och jag berättade för henne om hur naturen hade förändrats på alla de år som då hade förflutit sedan händelsen i boken.
Idag ska jag gå till Varbergs museum och lämna ett antal böcker där i deras shop. Verkligen jätteroligt att de vill ha den till försäljning.

Nya friska tag

Det håller inte att deppa ihop, ingenting blir bättre och definitivt inte mitt knä, så nu tar vi nya tag. På jobbsidan händer det en hel del, flera stora projekt är på gång. Eftersom jag trots allt tänker tillbringa en stor del av min tid på någon golfbana lite längre fram i vår, gäller det att jobba på nu, och se till så att jag kan vara ledig. Var igår på ett jobbrelaterat möte i Göteborg som jag hoppas kommer att leda till något positivt. Peter och Michell som jag jobbar ihop med är två driftiga herrar. Det är såå spännande!!!

15 februari fyllde jag år och fick då en bukett rosor av min ena dotter.
Rosorna visade sig vara överlevare av stora mått. Speciellt den på bilderna. Bilden till vänster togs efter två veckor och bilden till höger idag, tre veckor gammal. Undrar hur länge den kan hålla ut?

Lite nedstämd

Just hemkommen från ett besök på ortopeden i Kungsbacka. Kan väl inte påstå att jag känner mig speciellt upplyft. Mina knän är inte så bra, framför allt det vänstra som jag skadade i somras på en golfrunda. Artros dessutom gör att jag inte längre har den rörlighet jag har varit van vid. Tyvärr verkar det inte som det kommer att bli så mycket bättre heller. Gamla tanter vill man inte gärna operera så då blir det att ta på sig en ortos. Visst är den snygg? Nej, inte så värst, men det påstås att den ska göra god nytta på golfrundor och promenader. Jag kanske till och med blir en bättre golfspelare.
Jag måste gen den en chans i alla fall, jag vill ju så gärna ut på golfbanan och helst inte åka golfbil.

Författarcentrum Väst

I över 25 år har jag producerat läromedel och samtidigt arbetat som lärare, förutom de sista 5 åren. Numera är jag en skrivande pensionär och har nästan mer arbete än jag hinner med. Jag har varit medlem i Sveriges Läromedelsförfattares förbund, SLFF i över 20 år, vilket har varit mycket bra. De bjuder på många fina föreläsningar, och det är alltid trevligt att träffa människor som man kan utbyta erfarenheter med.
Då jag nu helst vill skriva barnböcker utan arbetsmaterial har jag hittat likasinnade på FB och Instagram. Det är intressant att följa olika diskussioner på dessa medier. Många delar gärna med sig av sina erfarenheter och upplevelser, och jag har lärt mig en hel del matnyttigt. Många ”grattis” och hejarop ges till dem som lyckas.
Igår fick jag brev från Författarcentrum Väst med information om att jag har blivit antagen som medlem. Det ser jag som ett bevis på att mina böcker ”duger”. Jag kan nu anmäla mig till ”Boka en författare”. Mina författarbesök har mestadels varit i min gamla skola hittills. Nu kanske det kan utökas.

Lättlästa böcker

Nu är jag på hugget, när det gäller lättlästa böcker för så där 6-7 år. Jag har under så lång tid närt en dröm om att få skriva riktigt, riktigt lättläst, och nu har jag ett antal manus att skicka vidare till olika förlag. Jag är ganska luttrad när det gäller förlagskontakter och vågar väl inte fullt ut tro på att det kommer att lyckas. Det jag däremot vet med säkerhet är att det inte finns tillräckligt många olika extremt lättlästa böcker utan svåra ord för de lite ”läsängsliga” eleverna. Där finns inga ng-ljud, inga j-ljud med konstig stavning, inga tj-ljud eller sch-ljud inte ens dubbelteckning. Det är en grannlaga uppgift att skriva en hyfsat rolig text när man är så begränsad.
Håll tummarna!

Februarinatt

Jobb upp över öronen! Det är härligt med nya utmaningar. Det är bara ett problem, sömnen blir lidande. När jag har fullt upp har jag också svårt att sova. Alla tankar och nya idéer snurrar som bäst på nätterna. Visst kläcks en och annan bra tanke som kan leda till något nytt inom skrivandet, men det är jobbigt att inte kunna sova. Jag är ändå glad att jag inte behöver hoppa upp i ottan för att gå till ett jobb. Jag kan i lugn och ro masa mig upp till mitt morgonkaffe, och läsa tidningen, innan dagens skrivande börjar.
03:28 visar klockan just nu, och här sitter jag och skriver. Hur som helst är det bäst att göra något positivt av det.
Nästa steg blir att röja på skrivbordet och försöka strukturera på bästa sätt. Just nu har jag sex projekt som jag ska hålla isär. En sak i sänder kanske låter som en bra devis, men inte för mig. Jag har nog ett något rörigt intellekt, men kreativt, och det gäller att fånga idéen när den dyker upp.

Upplevelser

Nu för tiden är nya prylar inte längre så viktiga, visst behöver man då och då förnya miljön, men upplevelser vill jag hellre samla på och lägga mina pengar på. I Dominikanska Republiken fick jag möjlighet att lägga några nya upplevelser till samlingarna. Valsafari var en av höjdpunkterna på resan. Vi såg många valar, men de kunde ha fått komma närmare båten än de gjorde. Hur som helst var det en häftig upplevelse, och man fick en förnimmelse av deras gigantiska kroppar, 10 – 12 m långa och ca 70 ton tunga. De valar som beger sig till havet norr om Dominikanska, för att para sig, är knölvalar.
En annan fantastisk upplevelse var att testa fallskärmssegling. Vilken utsikt man hade där uppe, och vilken härlig känsla att dingla nästan fritt i luften. Jag bestämde första dagen jag såg fallskärmarna att det skulle jag pröva. Det var lätt att få med sambon på den idéen.
För första gången i mitt liv har jag nu testat en Pina colada, ännu en upplevelse av det goda slaget. Dock tror jag att det i mångt och mycket är miljöns förtjänst när det gäller just den drinken.
Mojito är en annan ny och god bekantskap.
Den ska jag nog försöka göra själv vid något bra tillfälle. Som ni kanske förstår är jag ingen ”drinkdrickare” av rang.