Mormor och Leo

Idag fick jag följa med till Leos skola, klass 1 A på Furubergsskolan i Varberg. Det är allt en underlig känsla i kroppen när man som ”gammal” lågstadielärare följer sitt barnbarn till första klass. Tänk att han är så stor redan! Det var ju nyss jag fick ett telefonsamtal från Mia som berättade att jag hade blivit mormor för första gången. Nja, det var ju lite mer än sju år sedan. Idag läste han för mig, och vilken lycka.
På rasten skulle mormor visa sig på styva linan och stoppa en förlupen boll. Men då var olyckan framme och mormor ramlade baklänges och skadade handleden. När Leo och hans klasskamrater skulle gå på lunch fick mormor söka upp akutmottagningen istället. Efter väntan, röntgen och en ny väntan blev beskedet att i nuläge kunde man inte konstatera någon skelettskada, men om handen inte blir bättre inom tio dagar blir det ett nytt besök på akutmottagningen.
Så håll tummarna! De stora pepparkakorna är i fara.

För att inte tala om Tomteland! Hur ska det gå med det? Om inte handen fungerar blir det varken pepparkakor eller Tomteland i år.
Det kanske inte ens blir mammas köttbullar.
Då vet jag några som blir besvikna.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *