Ny recension

IMG_3462Så har den då äntligen kommit, recensionen på Mörkrets gåta som jag så länge har väntat på. Isac på Beta Pedagog tyckte att den får gärna dröja bara den är bra. Det har han ju rätt i, med tanke på hur stor genomslagskraft en recension har för kommande försäljning.

Den var positiv! Jag kan pusta ut med ord som: ”spänningen byggs upp successivt och man vill gärna fortsätta läsningen” och ”trots en diger textmassa är den lättillgänglig genom sitt vardagliga språk och luftiga layout”.

Läståget

läståget 1På söndag fyller ett av mina barnbarn 4 år. Det hon helst vill ha är Läståget. Storasyster fick ett när hon fyllde fyra för drygt ett år sedan, och mormor har fått uppbåda all fantasi för att hitta på uppgifter för att lillasyster också vill jobba med bokstäver och bilder. Nu känns det bra att kunna ge henne ett eget Läståg som hon säkert med lite hjälp kommer att klara alldeles utmärkt. Så det blir till att ta en tur till Beta Pedagog i eftermiddag för att inhandla ett Läståg och lite annat smått och gott. Det finns fantastiskt fina leksaker på förlaget, och det blir oftast lite dyrare än man tänkt sig när man åker dit.

Uteliggare

Igår kom min son, Marcus hit för att få hjälp med en insändare till lokaltidningen. Han har en vän som är uteliggare, och Marcus låter honom bo hemma hos sig. Insändaren handlade om att Varbergs kommun inte gör tillräckligt för de drabbade människor som måste tillbringa kalla nätter utomhus eller i någon trappuppgång någonstans. Fler natthärbärgen behövs. Han har dessutom synpunkter på att många människor ser ner på dessa hårt drabbade som mindre värda än vi andra. Marcus tycker att man ska bjuda hem en tiggare eller annan uteliggare för att glädja den människan. Då får man uppleva den glädje som den andre känner, och då mår man också bra själv.

Dessa känslor rimmar dåligt med det som anses vara ett av Aspergerindividens största handikapp. Marcus visar prov på mer social förmåga och empati än många av oss normalstörda gör.

Jag är stolt över min son!

Långpromenad

12 km i snön, inte så illa. Jag har en god vän, Gittan som drar ut mig på långa promenader. Egentligen gillar jag snabba promenader, men det senaste halvåret har det blivit sämre och sämre med den varan. När golfsäsongen tar slut brukar vanliga promenader ta över och då med hörlurar i öronen och någon spännande bok som håller mig igång. Lite krämpor här och där gör att det är lätt att skjuta upp till morgondagen. Det ska bli bättre och det kan jag till viss del tacka Gittan för. Hon tillhör de där Ur och skur-förskollärarna som inte drar sig för att vistas ute i dåligt väder. Och som inbiten golfspelare har man inga dåliga kläder. Så då är det bara att palta på sig och hänga med ut.

Lille Bill

Dags att börja på ett ”gammalt” manus. Lille Bill är en för mig intressant figur. Han har många likheter med min egen son Marcus som föddes med en ämnesomsättnings-rubbning och som senare också visade sig ha det vi i dagligt tal kallar Asperger syndrom. Lille Bill har även många likheter med Emil i Lönneberga som var Marcus stora idol under uppväxtåren. Liksom Emils pappa blev rasande på Emil, blev också jag fullkomligt tokig på min son emellanåt. Lille BillHan höll på att driva mig till vansinne många gånger. Samtidigt var han verkligen en frisk fläkt och helt underbar. Många av de historier som Lille Bill är involverad i har jag hämtat ur vårt liv men kanske kryddat en del lite extra.

Under fliken ”På gång” kan du läsa om en av alla händelser som Marcus fick vara med om, men i Lille Bills tappning.

 

Recension

Så har den kommit, recensionen av Agata Skata från Bibliotekstjänst. Det är alltid lika pirrigt innan man ser vad lektören har för åsikt, men jag blev väldigt glad över de positiva orden den fick.

”Språket är ledigt och vardagsnära, och textinnehållet återges dramatiskt och uttrycksfullt i de välgjorda färgillustrationerna av Kim Nilsson”.

Det är oerhört viktigt vad de har för åsikt på denna institution, eftersom biblioteken förmodligen inte köper in en bok som har sågats. Inte heller bokhandlarna, vare sig de fysiska eller de på nätet kan vara intresserade av att sälja den. Numera är det bara en lektör mot tidigare två eller tre.
Då den tredje delen i Lästågsserien, Den gömda dalen kom ut 2002, var det tre recensenter som bedömde den. Intressant var att se hur olika de personerna bedömde boken. Den blev både sågad och prisad. När det nu bara finns en lektör känns det lite som ett lotteri.

Jag undrar vilken lott man har dragit när det gäller Mörkrets gåta. Den recensionen borde vara på ingående när som helst.

Håll tummarna!

Bokföring

Idag har jag ägnat mig åt något så trevligt som bokföring. Nej, trevligt är det väl inte riktigt det rätta uttrycket, det är snarare tvunget, eftersom jag ligger lite efter, men det har jag snart rättat till. När det är klart ska jag börja skriva. Det ser jag verkligen fram emot. Jag har lovat mig själv att detta år bli bra på att bokföra som man ska, direkt och inte samla på hög.

Yes! Jag är klar med bokföringen. Underbart!

Slut på helgerna

Det är ganska skönt att snart komma in i gamla takter, då veckorna flyter på som vanligt. God mat, god dryck och alltför mycket slappande har satt sina spår i den gamla kroppen. Nu gäller det att dra åt svångremmen i dubbel bemärkelse. Mycket grönsaker, inget vin, inget godis eller kakor, inga gräddsåser, ja det blir med andra ord ganska magert framöver.  Det enda det ska bli gott om är motion. Det gäller att komma i form till golfsäsongen, och den börjar tidigt i år med en lång vistelse i Spanien.

Så upp till bevis, nu stänger jag ner och tar mig en välbehövlig promenad.