Montessoriklassen

Igår gjorde jag ett författarbesök hos min syster och hennes montessoribarn i åk F-1. Det var lite pirrigt i början, eftersom jag nu börjar bli alltmer ringrostig i skolans värld, men det är nog så att de gamla ränderna inte tvättas ur så lätt. Till saken hör att de flesta eleverna arbetade med Läståget, och det gjorde ju saken lite lättare. Det är en underbar känsla när jag ser barn arbeta med ”mitt Läståg”, och när de dessutom uttrycker att de tycker att det är roligt sprider sig en angenäm känsla inombords. Tänk att jag kan bidra med att ge elever runt om i Sverige en positiv inställning till skolarbete och till läsning. Att det dessutom har visat sig att en del elever i särskolan har knäckt koden, efter många försök med annat, tillsammmans med mitt Läståg, får mig att nästan bli tårögd.
Lästågsserien har nästan 16 år på nacken, och nu ska fjärde delen komma ut. Är inte det ett tecken på ett stabilt och omtyckt läromedel?

Äntligen!

Manuset till ”Mörkrets gåta”, den fjärde och sista delen i Lästågsserien är äntligen klart. Det vill säga storyn är färdig, men nu återstår allt arbete med att gå igenom texten beträffande grammatik, stavning och ordval.  Är miljöbeskrivningarna bra, har jag gjort tillräckligt bra gestaltning? Ja det finns massor att fundera på innan jag kan skicka manuset vidare till förlaget.

Det här manuset har värkt fram känns det som, inget kom av sig självt förrän mot slutet. Det som nu återstår är arbetsmaterialet som ska höra till. Jag har inte klart för mig ännu hur det ska se ut och i vilken form det ska vara. Det blir till att ta en diskussion med Ingrid på BetaPedagog. Det enda jag vet är att det bland annat ska träna elevernas förmåga att använda sig av lässtrategier för att förstå texten. Jag hoppas dessutom få lite hjälp av Jenny, en f.d. kollega som har lovar att läsa manuset. Jag ska göra ett författarbesök hos hennes treor framöver, så det blir ett bra utbyte.