GOTT NYTT ÅR!

Toves mobil 20131203 413

Så här i slutet av året föds säkert många tankar om mer eller mindre hållbara nyårslöften. Några extra kilon har kanske lagt sig på mindre lämpliga ställen och de ska helst bort inom en snar framtid. Under ett antal år har sambon och jag levt ett ganska asketiskt liv under januari månad – och avstått från en massa godsaker, såsom smarriga smörgåsar, godis och vin. Visst har det gett snabbt resultat i form av viktminskning, men för ett halvår sedan kom 5:2-dieten in i mitt liv, förmodligen för att stanna. Den är mycket sympatisk och lätt att leva efter. Så nästa år tänker jag fortsätta med 5:2 och inte avge några nyårslöften i morgon. Jo, förresten jag måste bli bättre på att träna. Det lär bli ett löfte i alla fall.

Vardag igen

Men bara tillfälligt. Helgdagarna avlöser varandra och en del har haft möjlighet att ta ledigt några klämdagar för att på så sätt få en långledighet. Trots alla röda dagar är det ändå många som måste arbeta för att vårt samhälle över huvud taget ska fungera. Dessutom är det en mängd frivilliga som gör beundransvärda insatser för att ensamma människor ska få känna gemenskap under helgerna. Tyvärr är det ingen självklarhet att alla tycker att julen är en glädjens tid.

Ketchupeffekten

Toves mobil 20131203 979Julafton hos oss: först kommer ingen, sedan kommer ingen, men därefter väller alla in på en gång med medhavd mat och dryck. Och jag undrar var jag ska göra av allt, men på något underligt sätt blir det plats någonstans. Barnbarnen beundrar Tomteland, men alla paketen under granen stör. Lilla Elsa undrar oroligt om det finns något paket till henne och självklart letar mormor fram ett och visar. Det räcker för att Elsa ska vara nöjd. Efter maten blir det julklappsutdelning, den gamla traditionen är bruten. Ursäkta Kalle Anka, men din magiska makt över kl 15.00 försvann hos oss igår. Julklappsutdelningen är något kaotisk, Lille Leo vill helst ha alla stora klappar själv, men de fördelas rättvist och till slut är förhoppningsvis alla nöjda med sina klappar. Så småningom drar sig alla hemåt och lugnet lägrar sig. Det är så underbart att få ha alla nära och kära omkring sig, och jag inser att jag är väldigt lyckligt lottad.

Dan före dopparedan

Toves mobil 20131203 967Det blir till att krypa till korset och erkänna att det lyckades inte helt i år heller. Jag är inte klar med alla julklapparna idag, men eftersom detta brukar vara min längsta dag under året, hinner jag nog rusa runt och ordna dem lite senare idag. Någon vit jul blev det inte i år heller, men en liten tröst är att många blommor mår alldeles utmärkt i den temperatur vi har på västkusten, och vi kan fortfarande glädjas åt dem.

 

Ny diskmaskin

Ja, så stod den då där den nya maskinen, och jag kände plötsligt att allt var bättre förr! Nej, kanske inte allt, men jag saknade den gamla maskinen som jag var van vid. De blir som gamla vänner, man vet var man har dem och man kan lita på dem tills den dagen kommer då de ger upp. Det kommer att ta tid innan jag har vant mig vid den här nya.

Vatten

Vatten vill man ha kontroll över, det ska inte finnas på golvet, om man inte håller på och torkar detsamma. I morse fick jag en obehaglig upplevelse när jag klev över köksgolvet. Mina bara fötter känner plötsligt att det plaskar runt dem. Diskmaskinen har fått fnatt och pumpar ut vatten på golvet! Visserligen har maskinen ganska många år på nacken, men varför just idag? Är det kanske så att det inte finns några lämpliga tidpunkter för en maskin att gå sönder? Men alla ni som förväntar er en julklapp från mig kan vara lugna, jag har köpt nästan alla klapparna. Så det blir till att gräva djupt i fickan efter pengarna till den nya diskmaskinen som vi just nu är på väg att inhandla.

Listan krymper

pepparkakaÅrets stora julpepparkakor är färdigdekorerade. Det blev en liten variation i år med snöflingor, hjärtan och små silverkulor. Som du ser Mia så får du en pepparkaka i år, och naturligtvis alla de andra också. Vågade inte annat!
Listan med ”vad som ska göras innan julafton” har krympt, även brödbaket kan jag pricka av. De sista julklapparna ska köpas, förhoppningsvis blir det också klart idag. Och det är fortfarande en massa dagar kvar till julafton. Jag måste ha missat något…

Lycka

Anteckningsboken är hittad! Naturligtvis låg den där jag hade lagt den, bara lite bakom allt det där andra. Sambons blick sa mer än tusen ord: Du borde städa undan och slänga en massa skräp. Ja, det borde jag, men man vet aldrig när man behöver det där ”skräpet”. Det finns många ”bra-att-ha-saker”, och när man är som jag planerar man inget vidare, utan när en tanke dyker upp ska den helst genomföras på stubinen. Då gäller det att leta i förråden och hitta det man behöver. Jag måste ändå medge att mitt arbetsrum är i stökigaste laget just nu. Jag blir nog tvungen att krypa till korset och slänga av en del saker.
Decembers motto i år var framförhållning, och hör och häpna, julkorten är skickade, med julpostmärken, inte brevporto som många tidigare år. Dock är julpostmärkena inte årets, vad det nu kan bero på. Som sagt, det kan vara bra att spara på gamla saker.

Minnet sviker

I somras kom jag på en lysande idé som skulle hjälpa mig att hålla reda på vilka presenter jag ger till barn och barnbarn. Det är ju ingen revolutionerande uppfinning, utan endast en liten anteckningsbok, där jag skriver ner vilka presenter jag ger var och en vid födelsedagar och i julklapp. Jag måste erkänna att jag vid några tillfällen har upprepat mig, och den drabbade har försiktigt sagt att hon redan har fått en likadan i gåva förra året. Min lilla anteckningsbok skulle råda bot på detta, men nu är den borta! Ironiskt nog har jag placerat den någonstans på ett ”bra ställe”. Frågan är bara: VAR? JAG KAN INTE HITTA DEN! Om ”bra ställe” alltid hade varit samma ställe hade allt varit lugnt, men tyvärr, kreativiteten när det gäller att hitta bra ställen är det inget fel på. Jag måste leta vidare.

Juldrama i Tomteland

Nu är den klar, mormors julberättelse till alla barnbarnen. Mysteriet med de försvunna risgrynen är löst. Vill du läsa om dramat hittar du det under rubriken ”Skrivglädje”. Det är en grön jul i Tomteland i år, och så ser det också ut att bli här på västkusten. Hoppas att nästa år kommer att bli vit, åtminstone kommer det nog att bli så i Tomteland.